Cykling på landsbygd är en viktig pusselbit i arbetet för att öka cyklingen generellt. Det var flera av forskarna överens om i det webbinarie som Cykelcentrum på VTI arrangerade den 24 mars. Webbinariet baserades på en kommande litteratursammanställning som forskarna Katja Kircher, Sonja Forward och Henriette Wallén Warner – alla på VTI – har gjort. Rapporten publiceras under våren 2022.
Hur lätt eller svårt det är att cykla utanför tätorter eller städer beror på många faktorer, enligt författarna. Det är ganska vanligt med ”barriärer”, som försvårar eller omöjliggör att cykla den rakaste sträckan från start till mål. Det kan betyda att cyklister tvingas till omvägar, att man är tvungen att använda sig av vägar som inte känns trygga att cykla på, eller att man inte ser något annat val än att avstå från resan med cykeln. Sådana barriärer kan bestå i tät biltrafik på en smal väg, 2+1-vägar utan parallell cykelväg, eller olämplig beläggning.
Författarna diskuterar även lagstiftning/regelverk och hur den är anpassad för t.ex. omkörning av cyklister. Trafikförordningen slår fast att ” Den förare som kör om skall lämna ett betryggande avstånd i sidled mellan sitt fordon och det fordon som körs om".
-Men vad upplevs som betryggande och vad är för nära? Det kan bero på fler faktorer än avstånd. T.ex. vägens utformning, trafik och fordonstyper, cyklistens förmåga och upplevelse.
Vidare tar de upp cykling som en social aktivitet och hur den ska göras attraktiv. Där konceptet är att ”resa tillsammans” så är den sociala dimensionen viktig.
Att potentialen för cykling är stor i större städer och tätorter är kanske inte så förvånande, men den finns alltså även för den som bor på landsbygden. För att lyckas med detta krävs och rad olika åtgärder. Det krävs större ekonomiska satsningar på sammanhängande cykelinfrastruktur, förändrade lagar och regler med cyklisten i fokus och att till exempel rådande bilnormer, där framkomligheten för bilister prioriteras före cyklister, ändras. Dessutom krävs att inställningen i samhället blir mer accepterande och empatisk så att säkerheten ökar för alla cyklister.
Slutligen konstaterade författarna att det saknas kunskap om vem som cyklar var och varför, samt vem som inte cyklar och varför. Det saknas även kunskap om hur cykling i grupp skiljer sig från att cykla ensam och hur samspelet mellan bilister och cyklister fungerar i Sverige. Det behövs också mer kunskap om vägars klassificering i förhållande till cyklisters upplevelse. Trots dessa kunskapsluckor finns det redan nu mycket som behöver göras. Frågan är om den politiska viljan finns att lyssna på forskningen, ta till sig befintliga resultat och testa nytt? Finns vilja att göra omprioriteringar, att ändra strukturen i stället för bara punktinsatser?
* Läs mer om potentialstudierna i Cykelcentrums skrivelse Höga priser ger bränsle till en grön omställning .
Mer om Trafikförordningen (1998:1276 3 kap. 33§)
Cykelcentrum är en del i regeringens arbete med ökad och säker cykling samt den nationella cykelstrategin som drivs av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
2022-04-12